Idrottsmän som blir framgångsrika har ett mål med sin träning.  De är motiverade och vet att det väntar en belöning runt hörnet. Träningen gör att de blir duktigare och ökar sina chanser att vinna tävlingar. Kanske berömmelse, pengar, ära …

Så är det med läsningen också. Att kunna läsa och få ett läsflyt är en färdighet som måste tränas. Det är ansträngande att träna upp sin läsförmåga för att bli en läsare. Därför måste man vara motiverad och förstå att det finns en belöning som väntar. Vad belöningen är, varierar från person till person.

Vad kan motivera till läsning?

Allt fler vuxna som möter ovana läsare talar om hur uttjatat ordet ”läslust” är. Läslust, och att vara ”nyfiken” på att läsa, är förbehållet de som redan läser. För att stimulera fler till att vilja läsa behöver vi ha kunskap om vad som skulle kunna motivera de ovana till att läsa. Ett sätt att få kunskap är att förstå den verklighet många unga befinner sig i.

Enligt ett seminarium som Kulturrådet ordnade på försommaren 2024 finns det flera olika typer av motivation för att läsa.

Olika typer av motivation

Inre motivation innebär att man läser av eget intresse. Man upplever att läsning är mödan värd och man njuter av att försvinna in i en berättelse, att resa i tid och rum. Inre motivation är det som driver dem som redan är läsare till att fortsätta läsa.

Yttre motivation är det som skulle kunna trigga dem som inte läser. Till viss del handlar det om att få tydligare förklaringar till varför det är viktigt med läsning, vilken nytta (belöning) läsningen kan ge i livet. Annat som skapar motivation är att ha läsande förebilder, att finna böcker som man kan känna igen sig i, eller kanske att få betalt för att läsa. Men minst lika viktigt är det att få uppmuntran och bekräftelse på sina ansträngningar i att läsa.

Enligt Kulturrådet växer insikterna om vad som fordras för att väcka yttre motivation. Kulturrådet gav vid seminariet ett konkret exempel, men betonade att det finns många fler. På allt fler platser i Sverige pågår projekt där äldre barn får betalt för att läsa för yngre, ibland som ett kommunalt sommarjobb. Båda grupperna kommer därmed i kontakt med skriven text och de yngre barnen får läsande förebilder.

Hur ökar man läsmotivationen hos unga med socioekonomiska utmaningar?

Ännu en typ av motivation som Kulturrådet tog upp handlar om interaktiv motivation. Det betyder att man skapar sociala aktiviteter, t ex läsecirklar eller shared reading. På så sätt kan många unga tillsammans uppleva ett slags läslyft. Syftet är att väcka intresse och förmedla att det är roligt att läsa.

Kulturrådets seminarium vände sig i första hand till folkbiblioteken. De har en unik roll att arbeta inkluderande genom att finnas i de flesta områden, också de med större socioekonomiska utmaningar. Men ingen kan ensam arbeta med att stärka läsningen hos barn och unga. Läsning förutsätter att flera olika aktörer samverkar, såsom skolor, folkbibliotek, bokförlag, författare … ja hela civilsamhället, liksom näringsliv, stat och kommun. Det handlar om att vända på perspektivet från att betona bristen på möjligheter till att se möjligheter i ett aktivt deltagande från dem det berör.

Källa: Bland annat Kulturrådets seminarium våren 2024.