Hur ska skolbiblioteken bemannas?

Bristen på skolbibliotek har varit en het fråga under lång tid. Nu finns äntligen ett förslag från regeringen som kan leda till en ändring i skollagen. Går förslaget igenom blir det tydligt vad ett skolbibliotek är och vilken funktion det ska ha. Det framgår också att skolbiblioteken ska vara bemannade. Men bemanningen blir en svår nöt att knäcka. Särskilt eftersom många är överens om att ett skolbibliotek, ja det är egentligen själva skolbibliotekarien och hens verksamhet. Inte den fysiska platsen.

Skolbibliotekens roll: Läsfrämjande och MIK

Skolbibliotekets verksamhet omfattar två stora områden. Det ena är det läsfrämjande arbetet, det andra handlar om medie- och informationskunnighet (MIK). Att arbeta läsfrämjande ligger nära till hands för många lärare som är verksamma inom skolan. Böcker och läsning har stort fokus och det finns mycket man skulle vilja göra om man fick ansvar för ett skolbibliotek.

Den som själv läser böcker på fritiden har lätt att prata om böcker och inspirera fler till att läsa. Spontana boksamtal och genomtänkta bokrekommendationer till elever på skolan faller sig naturligt. ”Jag tror att den här boken kan passa dig, den handlar om …” Lärare har en stor fördel framför många utbildade bibliotekarier då de är vana vid att möta elever på olika läsnivåer. De känner sig trygga när de t ex står inför en klass och håller boksamtal.

Skolbiblioteket och läroplanen hänger ihop

Men det räcker inte för att driva ett fullgott skolbibliotek. Det handlar också om vad läroplanen säger. Ska skolbiblioteket bli en integrerad del i skolans vardag behöver skolbiblioteket följa läroplanen. Också här har lärare med ansvar för ett skolbibliotek en fördel eftersom de har läroplanen i ryggen. Därmed kan de bygga en bro mellan den pedagogiska undervisningen och skolbiblioteket. Lärare med en pedagogisk utbildning kan alltså koppla ihop skolbibliotekets arbete med läroplanens mål och riktlinjer.

MIK fordrar särskilda kunskaper

Den andra delen av skolbibliotekets uppgift, den som handlar om MIK, fordrar en helt annan kompetens. Medie- och informationskunnighet brukar sammanfattas i ord som källkritik och källtillit. Men om man blir lite mer konkret så innebär utbildningen för eleverna att de bland annat ska lära sig mediernas roll i samhället, kunna finna och kritiskt analysera information, och själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier och sammanhang. Alltså just det som är så viktigt för att vara en medveten konsument av olika medier och inte alltför lätt låta sig vilseledas av t ex fake news, propaganda och AI-manipulerade bilder.

MIK har de senaste åren blivit ett allt viktigare kunskapsområde som just utbildade bibliotekarier är proffs på. Däremot kan det som bibliotekarie vara tufft att stå framför en hel klass och hålla boksamtal eller väcka läsengagemang hos en 12-åring med stora läsutmaningar.

Kompetenskrav för skolbibliotekarier

Därför skulle det behövas skolbibliotekarier med djupare kunskap inom MIK, liksom bibliotekarier med djupare kunskap inom pedagogik och vad läroplanen egentligen säger. Regeringen berör bristen på utbildade bibliotekarier genom att öppna upp för att också andra med relevant akademisk utbildning kan arbeta som skolbibliotekarier. Men det saknas tusentals skolbibliotekarier om regeringens förslag går igenom och än så länge finns inga tydliga förslag på hur bemanningen ska lösas.

Av: Lena Maria Nordstrand

Dela denna artikel:

Relaterade inlägg

Ställ frågor till Susan Daun!

Med lång erfarenhet som mellanstadielärare och skolbibliotekarie delar Susan Daun nu med sig av sin kunskap här på Easy Peasy Publishing.
Lina Nordstrand & Lena Maria Nordstrand

Nu gör vi det igen!

Vi ser hur du och dina kollegor kämpar på skolor och bibliotek för att få fler att läsa mer. Vi vill också bidra!
Hans, LM och Lina Peterson foto Christer Wallentin

Ambassadörer för lättläst litteratur

Lättläst ligger i blodet. Det framkommer tydligt i den här intervjun från 2014 med tre gene-rationer lättläst.