Den demokratiska processen tar tid, men visar också att förslaget om bemannade skolbibliotek nu är ordentligt utredd. Det var i januari 2021 som politikern Gustav Fridolin (mp) presenterade en utredning med namnet Skolbibliotek för bildning och utbildning, SOU 2021:3. Den väckte förhoppningar om att det snabbt skulle bli lag på bemannade skolbibliotek. Men ingenting hände.

Så, äntligen, i juni 2024 lämnade regeringen en så kallad lagrådsremiss till Lagrådet. Den innehöll förslag till ändringar i skollagen för att stärka skolbibliotekens roll och betydelse på svenska skolor. Lagrådet tog ställning till om förslagen till ändringar i skollagen var möjliga att genomföra och förenliga med andra svenska lagar. Lagrådet gav regeringen grönt ljus till förslaget.

Propositionen blev verklighet

I juli 2024 kunde därefter regeringen skriva en proposition om skolbibliotek baserad på bland annat utredningen om bemannade skolbibliotek.  Propositionen skickades till de utskott i riksdagen som är berörda av frågan, för att ge dem möjlighet att ta ställning till propositionen. När utskotten lämnat sina synpunkter ställde regeringen samman dem till ett betänkande. Det är detta betänkande som riksdagen röstar om.  Riksdagen kan rösta för eller mot regeringens förslag. Om de röstar för, börjar den nya lagen gälla 1 juli 2025.

Eftersom det är en lag som kommunerna måste följa, skjuter också staten till pengar till kommunerna för att genomföra den nya lagen.

Vad är ett skolbibliotek?

Den nya lagen för skolbibliotek kommer främst att handla om tre saker.

För det första en tydlig definition av vad ett skolbibliotek är. Det som blir lag är att ett skolbibliotek ska vara ”en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som resurs i undervisningen”.

Tydliga mål för verksamheten

För det andra säger skollagen att alla kommuner och skolföretag som driver skolverksamhet måste ha en biblioteksplan för skolbiblioteken. Planen ska utgå från både läroplanen och kursplanerna. Målen i planen ska vara tydliga och konkreta och möjliga att mäta. 

Om bemanningen av skolbibliotek

Det tredje stora förändringen enligt nya skollagen är också den mest omdiskuterade frågan, nämligen bemanningen av skolbibliotek. Enligt förslaget som riksdagen ska rösta om vill regeringen att skolbiblioteken ska vara bemannade ”i sådan utsträckning att ändamålet med skolbiblioteket uppnås”, det vill säga att ”främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet”.

Ont om skolbibliotekarier

Vad gäller bemanningen så är det brist på utbildade skolbibliotekarier. Enligt en studie som fackförbundstidningen Magasin K gjort, skulle det behövas ytterligare minst 1 300 heltidstjänster. Men då skulle de nya skolbiblioteken ändå bara bemannas på samma nivå som idag, då många befintliga skolbibliotek är underbemannade.

Kan andra jobba i skolbiblioteket?

Bristen på utbildad bibliotekspersonal är välkänd. Därför kan skolbiblioteken enligt skollagen bemannas på flera sätt i väntan på att utbildade skolbibliotekarier finns i tillräckligt stor omfattning.

I första hand ska det givetvis vara just utbildade bibliotekarier. I andra hand kan personer som har ”annan relevant akademisk utbildning” arbeta på skolbiblioteket. Hit hör till exempel de som har en ämneslärarutbildning eller en kandidatexamen i journalistik eller litteratur.

Vad är nästa steg för skolbiblioteken?

Sakta med säkert processas beslutet om skolbibliotek vidare. När förslaget väl röstats igenom av riksdagen återstår en hel del frågor att lösa.

Dit hör t ex hur kommunerna och varje skola väljer att i praktiken genomföra den nya skollagen, och hur skolbiblioteket blir en integrerad resurs i skolans verksamhet. Vi på det nystartade lättlästförlaget Easy Peasy är såklart nyfikna på vad som händer med skolbiblioteken, och inte på minst på hur skolbiblioteken fortsatt kommer att jobba med exempelvis lättläst litteratur och läsförståelse. Vi vill på alla upptänkliga sätt stötta skolbiblioteken och kommer därför med lättillgängliga handböcker för personal, som ett slags snabbläst kompetensutveckling för såväl lärare som bibliotekarier.